Min resa till Kina och tillbaka

DEL 1

Äntligen…

Efter ett antal timmar är man så framme.
Framme på Wudang Shan och på Wudang Gong Fu and Health academy.
En resa som startade 1986 om vi ska vara noga. Det var då jag började min egentliga resa i kampsportsvärlden. Efter flytt från tornedalen till Luleå blev det möjligt att börja träna karate.
Luleå Kyokushin Kai klubb blev min värld för ett antal år. Under åren fram till och med 1997 kom jag även i kontakt med Kobudo och Aikido.
Taiji smakade jag på redan i slutet av 80-talet via en bok jag beställde. Med den började jag försöka lära mig långa Yang-formen och alla som kan den formen vet att det är inget man gör via en bok. Men jag kom en liten bit och ffa fick jag upp ögonen för Taiji och principerna bakom det hela. En stor skillnad mellan karatens träningsfilosofi och taijins.
2004 fick jag möjlighet lära mig korta 24-formen via Mandor Näslund, kursledare på Lulegymnasterna. Han kunde formen och det var den jag ville lära mig. Gnuggade på med den själv sedan i ett antal år utan lärare eller instruktör som kunde leda mig vidare.
2007 började jag själv lära ut formen utifrån det jag själv lärt mig genom egna erfarenheter under åren.
2008 kom jag i kontakt med Jakob Isaksson via Lenitha Hedqvist och Jakob visade sig vara den lärare jag inte tidigare haft.
Det ordnades en helgkurs på dåvarande Shiva yogastudio med Jakob som lärare och jag givet som deltagare. Under den kursen fick vi arbeta med de energier som finns i Taiji och få en ökad kunskap och förståelse för Taiji som företeelse. Sedan den kursen är Jakob min lärare.

Det har blivit ett antal helger och många timmar sedan dess. Jag har även via en träff med Master Gao Tieniao 2009 fått möjlighet putsa på och fördjupa 24-formen utifrån Wudang-principer vilket var en god upplevelse.
Sedan maj 2010 är jag Jakobs officiella elev med allt vad det innebär. Och nu sitter jag alltså här, på ett berg i Kina och tänker mig att min resa fortsätter helt i rätt riktning.
Från att först kunnat halta mig fram på 24:an kan jag nu 5 Taiji-former, två svärdsformer, en longfist-form, QiGong Taiji 18 movements, Hui Chun QiGong, Soft palm QiGong, Patting alone the meridians, Ba Duan Jin (2 versioner) en stavform samt en solfjäderform. Detta skriver jag inte för att skryta utan bara för att konstatera utveckling.
Sedan skall väl också noteras att jag egentligen inte kan någon av formerna men jag förstår bättre hur dom ska och kan tränas.

DEL 2

Resan till kina var ett äventyr i sig.
Först flyg från Luleå till sthlm, enkelt. Flyg sthlm Köpenhamn, enkelt. Flyg Köpenhamn Peking också enkelt men det är väl egentligen här äventyret börjar.

Den dam som skulle möta oss på flygplatsen med de förbokade tågbiljetterna i handen och en taxi väntandes utanför redo att ta oss till tågstationen, hon var inte där (eller så gömde hon sig).
Vi hittade ingen dam och uppenbarligen hittade hon inte oss.
Vetandes att tåget till Wudang går om fem timmar tar vi en taxi själv istället. Visar taxichauffören en från internet utskriven lapp med adressen till tågstation och sedan bär det iväg, i femtio meter och sedan är det stop. Vi kommer till en kö som verkar gå till evigheten. Chaufförer kliver ur sina bilar och röker och promenerar runt. Helt plötsligt släpper det och vi är på väg. På väg mot tågstationen där vi förhoppningsvis ska få tag på biljetter för vidare färd i landet.
Väl framkomna vid stationen pekas vi i riktning mot biljettkön. En kö som egentligen inte är värst lång men däremot långsam. Här görs det inte många knop.
Och givetvis är det i denna kö vi ska stå och inte i den bredvid som är mycket snabbare, det får vi veta då Danne går fram och frågar (ja, han kan lite kinesiska).

Nåja, väl framkomna visar det sig att ingen pratar engelska men med återigen denna lapp från internet får jag fram att vi ska ha biljetter till wudang.
Vi blir utskrattade och utpekade samtidigt som vi får våra biljetter, allt detta med stora leenden.
Sedan får vi komma in i tågstationen via deras säkerhetskontroll, ungefär som på flyget med bagageband och röntgen och detektor. En detektor som blingar åt alla men ingen blir varken stoppad eller genomsökta?!

Tågstationen i sig är stor, stooor. Tio separata vänthallar utgåendes från stora hallen.
Folk överallt, nästan alla kineser och så vi tre svenskar. Återigen blir vi utskrattade av många, betittade av fler. Någon kanske tror vi är kända västerlänningar som det är säkrast att ha sett så därför får dom givetvis lite balettsteg och moonwalk att titta på (till mina medresenärers stora förtret).
Efter några timmars väntade är det så dags för tåget att gå. Vi hittar vår vagn och efter lite hjälp från medresenärer även våra sovplatser. Tre toppbäddar i ordets rätta bemärkelse, dvs bäddarna högst upp. Positivt är att ingen annan sitter i dom. Lite högt att klättra och lite lågt i tak men det fungerar.

Nu har vi ungefär 22 timmar tåg framför oss. En stor del av tiden går faktiskt till att sova men också till att titta ut på lanskapet vi passerar. Övervägande fält och platt mark. Nästan inga kullar och absolut inga berg. Det kommer först när vi kommer fram till wudang i Hubei-provinsen.

Danne och jag hittar till restaurangvagnen på morgonen där vi för 15 kr får äta en bra frukost beståendes av nudlar, grönsaker i olika former, tofu samt någon form av bröd. Mätta blir vi och det är huvudsaken. Mattias blev inte med hit för han ville sova. Sover själv lite till efter frukosten för att få tiden att gå.
När vi närmar oss slutdestination är det dags att tömma muffinskartongen och äta upp lite melon som jag köpt från damen med fruktvagnen.

Vatten- och honungsmelon tillsammans med muffins, vilken mat.

 

 

Får strax veta av medresenärer och konduktör att nästa hållplats är wudang så nu är det att samla ihop väskor kläder och sig själv. Efter kontakt med Jakob har vi fått instruktioner att vänta på stationen för han kommer fram ungefär samtidigt som oss. När vi klivit av rullar ett annat tåg in och se där kommer Jakob.
Så nu är vi sammankomna och framme i vad vi tror är Wudang shan vilket det givet inte är, det är bara stationen som heter så. Vi är i grannbyn där man valde att dra tåget av okänd anledning så vi tar en taxi härifrån till Laoying som ligger vid foten av Wudang shan.


Där hämtar vi våra förbeställda dräkter, äter en femrätters-middag för 50 kronor totalt (jag bjuder) och sedan köper vi bergspassen som behövs för att få beträda berget. I passet ingår bussresan som tar oss till skolan. På vägen från restaurangen till där man löser bergpassen passerar vi svärdsbutik efter svärdsbutik. Nu är vi verkligen här!!!

 

 

 

Bussen tar oss fram till skolan där vi inkvarterar oss våra våningssängar. Vi erbjuds te, pratar och slappar i största allmänhet.

Tanken är att träningen ska börja nästkommande dag men va tusan, vi kör igång ikväll. På med dräkterna och sedan iväg för ett första QiGong och meditationspass under fullmånen. Detta på förgården till ett av templen.
Magiskt. Natten, månen templen, ljuden runt omkring, eldflugorna som flyger i buskarna.

 

Sedan är det dags för någon timmes sömn innan det riktiga programmet börjar.

 

Fortsättnings kommer ….

Del tre
Fredag morgon
Väckning kl sex för morgonlöpning. Nä det är sant, det var det som stod på schemat. Lätt uppvärmning först och
sedan löpning vägen uppåt till ”Needle Grinding Well”. Vi sprang upp och tillbaka ner tre varv, två och två åt gången. Intervallträning mao.
Sedan stretching en timme. Vilken morgonstart.

Nu är det frukost och sedan får vi se vad det blir.

Vad blev det då? Nu är klockan sju på kvällen och middagen är snart på bordet.

Vi har idag hunnit träna först på Needle Grinding Well, templet ovanför skolan.
Där gick vi igenom olika QiGong-övningar samt började jobba med Nan Wudang 18-formen.
En mycket givande förmiddag, svettig muskelkrävande och arbetssamt men givande.

Efter lunch blev det tempel-sightseeing. Nayan-templet och Purple Heaven Palace hann vi med. Riktigt turistiskt med folk, bussar och souvenirbutiker. Vi köpte glass.
En intressant eftermiddag där vi blev en del av sevärdheten för besökarna. Många som fotade oss och vi fick tom frukt av några yngre fnittrande damer.

Efter tempelbesöket blev det träning på skolgården.

Först QiGong och sedan andra grundande övningar. Kändes i benen och då blev det nog rätt.
Före middagen lagad av lärare Tang Li Long hanns det med lite stretching på rumsgolvet, välbehövligt.

Nu när maten är äten konstaterar vi att det regnar ute så då blir det film istället.
Tai Chi master stod på programmet men tekniken ville inte så det blev en film baserad på stilen Choey Li Fut. Rent inte en höjdarfilm. Kanske bland det sämre man skådat. Vojne vojne.

Nåväl, regnet har nått oss nu och det droppar stadigt kring huset och i huset rinner det lite bakom tapeten.
Varit ut och kört lite kvälls-QiGong under tak. Så här ska det vara.
Sedan jobbat lite med Nan Wudang utifrån dagens tidigare lektion, känner dock att mitt vänstra knä vill vila så då får det bli så. Nu snart lite nattsömn och imorgon får vi se vad det blir.
Regnet har en betydande vikt i frågan.

Lördag, dag 4
Väckning kl 7, sovmorgon. Regnat hela natten. Startar morgonen med inomhus-stretching på golvet. Det mesta känns lite stelt och obekvämt men efterhand släpper det. Får lite teori kring det QiGong-system vi håller på att lära oss samt en kort lektion i kinesisk schack.
Efter en frukost beståendes av ”gröt” och stekt ägg beger vi oss till ”Nål-templet” för träning (uppehåll i regnet).
Blir först uppvärmning med spring, hopp, öppna höfter och sparkar. Därefter går vi in på QiGong med stående meditation, olika Qi-övningar och avslutar med stående meditation.
Efter kort rast kör vidare, känns som att jag håller på att svimma av värme? Vattenbrist? sömnbrist? Nåväl, jag svimmar inte men helt klart ansträngande är det.
Efter träningen åter till skolan för välbehövlig dusch, få på sig torra kläder. Tvätta lite skitiga kläder OCH rengöra glasögonen.

När lunchen är intagen väntar färd ner mot stan och lite shopping samt beställa en dräkt till åt mig.
Blir en vit Wudang-jacka med tillhörande byxor, fyra solfjädrar samt melon, dricka och yoghurt. Storhandling med andra ord.
Träffade en svensk tjej idag nere på stan. Hon blev glad då hon såg oss västerlänningar och kom fram och började prata, engelska först tills vi var överens om att vi alla var svenskar.
Hon hade tänkt sig träna boxning(?) på en av skolorna. Tidigare tränat kickboxing och vill nu prova annat. Visade sig att hon inte hade riktigt koll på läget i Wudang men det löser sig nog.

Åter från stan träning direkt. Arbete med QiGong och sedan formträning, härdning och sist stretching. Sträckte ut ordentligt och det behövdes på många sätt.
En bra eftermiddag. Nu lite slappning inför middagen och sedan kvällsträning.

Vårt rum luktar vid det här laget ungefär som brottarlagets omklädningsrum. Det hänger fuktiga svettiga kläder lite här och där. Några skulle säkert behöva tvättas och andra kanske slängas. Men vi har det gemytligt och trevligt. Mycket skratt och kommentarer om allt möjligt. Gemenskapen är god.
Efter intagen middagen som idag bestod av nudlar samt stekt vitkål med ägg blev det återigen träning. Nu i skenet av den nyinköpta lampan och till toner att krickor och syrsor samt en och annan groda. Varmt skönt och härligt. Går några steg vidare i Nan Wudang 18. Efter träningen lite stretching och ikväll bjöd jag på vattenmelon.
Nu är tänderna borstade och sängen snart under min kropp. Ligger förresten i mitt reselakan utan filt med en resekudde från IKEA, fungerar perfekt.
Måste bara nämna att Mattias går hårt åt dom gula skalbaggarna med insektsgrillen, flugracketet.

Bra stuns i racketet måste jag säga, dessutom uppladdningsbart när strömmen är slut.

Fortsättning kommer…

 

 

 

 

 

Del fyra
Söndag dag fem.
Alla var aningen slitna i benen idag, jag hade det faktiskt inte värst. Lite huvudvärk botades med Resorb vätskeersättning.
Blev en skogspromenad på 15 minuter ner i dalen till Te-fält som finns där nere. Ett bra sätt att få igång benen eftersom promenaden slingrade sig neråt ibland ganska brant och på hala stenar dessutom. Sedan gick det lite uppåt också. Som sagt, bra för benen.

Väl framkomna till fälten blev det meditation, annat gick inte att göra.
Uppgående sol i morgondimma, bergen, fälten och en sval vind. Magiskt.
Efter frukost beståendes av rissoppa med ägg (?) blev det träning uppe i Nålens källa under Jakob. Varmt svettigt och varmt. Värmen är påtaglig och då säger Jakob att det än är svalt…

Lunchen är nu äten. Ris och stekt vitkål, ägg och pumpa. Börjar kännas igen men det fungerar, näring åt kroppen. Om en stund ska vi iväg till ett annat tempel för träning och det blir även träning i en bambuskog, gillas!!

Åter från Taise Po, templet vi besökte. Ett mycket vackert tempel i ett vackert område.

 

 

 

 

Hamnade på en Te-provning där fem sorter serverade varav två följde med mig hem.

Ett grönt Taiji-te som skulle vara bra för njurarna och ett svart rosen-te som ska vara för magen. Goda teer att avnjutas i stillhet. Köpte även konst till studion, en kalligrafi föreställandes vägen till inre kultivering.

Efter provningen blev det dags att bege sig till bambuskogen för QiGong.

 

 

Där blev det först gruppfoton med Jakob, Mattias, Danne och mig. Stilbilder som blev riktigt bra.

 

 

Sedan var det så dags för QiGon- biten och den kan inte beskrivas.
Bambuskog, sol över bladen, svalt och QiGong.

 

 
Mycket energi i miljön.

 
Åter till skolan blev det mer träning, formträning. Det mesta börjar sitta och en del behöver fortsatt putsning. Mycket att göra i vinter. Efter träningen en välbehövlig dusch innan middagen.
Idag ris med wokade groddar, gurka och paprika samt den välbekanta vitkålen.
En hel del skitsnack efter maten och gott umgänge. Drack en kaffe och choklad-dryck som satt som en keps. Därefter sista kvällspasset.
Jakob och Simon skulle prata med Tang Li Long så jag fick leda kvällsövningarna.
Ett QiGong-pass på 50 minuter, en riktigt bra stund där i mörkret till tonerna av kvällsfåglarna, grodorna och syrsorna.

Stället är magiskt slår det mig. Varje dag har än så länge innehållet en eller två ”upplevelser” utöver det vanliga. Platser man aldrig kommer att glömma och som för evigt etsar sig fast i minnet.
Nu är klockan fem över tio på kvällen och några av oss sitter med datorn i famnen och håller på med bilder. Jakob sitter och spelar på ett gammalt klassiskt kinesiskt stränginstrument kallat ”Gu Qin” som egentligen är en form av antikt piano. Man vet inte riktigt hur gammal instrumentet är men ett par tusen år. Konfucius förknippas ofta med det då han spelade för att få inspiration och som ett sätt att kultivera sig.

Fortsättning följer…

Leave a Reply

Your email address will not be published.

You may use these HTML tags and attributes: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <strike> <strong>